Enkelhet i all sin skönhet
Dagens tidsfördriv för att slippa plugga: Sitta i norra hamnen med Caroline och prata om allt och inget, äta glass och njuta av solen.
Ibland är livet så enkelt, helt enkelt.
Ibland är livet så enkelt, helt enkelt.
The loser takes it all
När man borde plugga finns det oändligt många saker man plötsligt kommer på att man istället kan göra.
Vad det blir varierar från dag till dag men idag blev det Mario kart hos Filip. Som för övrigt är en dålig vinnare och jag är en bra förlorare, eftersom det är det jag oftast gör. Förlorar alltså.
Det är med ett leende på läpparna jag kör in sist för femtionde gången.
Det är med sur min Filip konstaterar att han inte får något pris eftersom han redan vunnit denna tävlingen innan. Och sen skrattar vi lite, åt hur dålig jag är. Också suckar Filip lite, eftersom han tycker att det är tjatigt att vinna hela tiden.
Jag säger som Peggy alltid gjorde när hon kom hem efter en koståkningstävling "Jaa... Någon måste ju komma sist"
Vad det blir varierar från dag till dag men idag blev det Mario kart hos Filip. Som för övrigt är en dålig vinnare och jag är en bra förlorare, eftersom det är det jag oftast gör. Förlorar alltså.
Det är med ett leende på läpparna jag kör in sist för femtionde gången.
Det är med sur min Filip konstaterar att han inte får något pris eftersom han redan vunnit denna tävlingen innan. Och sen skrattar vi lite, åt hur dålig jag är. Också suckar Filip lite, eftersom han tycker att det är tjatigt att vinna hela tiden.
Jag säger som Peggy alltid gjorde när hon kom hem efter en koståkningstävling "Jaa... Någon måste ju komma sist"
Bajs på psykologin
Det flög in en fågel i datarummet innan. När stackarn hjälpts ut i det fria igen och jag återvänt till min plats framför datorn upptäcker jag något fullständigt fantastisk! Det ligger bajs på mina psykologipapper.
En stor brun hög har fåglen lagt där, rakt på perceptions psykologin.
Jag ler åt situationen. Ser det som ett budskap från ovan, att jag ska SKITA i att plugga mer nu. Bokstavligt talat.
En stor brun hög har fåglen lagt där, rakt på perceptions psykologin.
Jag ler åt situationen. Ser det som ett budskap från ovan, att jag ska SKITA i att plugga mer nu. Bokstavligt talat.
Låtsas som att det regnar
Hud. Hud. Hud. Det enda som hjälper mot tankar är hud.
Det har aldrig tagit så lång tid för mig, någonsin, att läsa en bok som det tagit att läsa Diva och det irriterar och fascinerar mig att boken är så obegriplig. Kafkas Processen tog möjligen längre tid. En sån där bok folk köper och ställer i hyllan för att det ser fint ut att läsa Kafka. Det ser fult ut att läsa Diva men skenet bedrar! Få böcker har berört mig så mycket och fått mig att vika in en massa sidor eftersom där finns meningar som är så bra att jag måste läsa om dem igen och igen. "Det enda som hjälper mot tankar är hud".
Det var inte alls det jag skulle skriva om men det är det enda jag har i mina tankar just nu. Förutom våfflor såklart. Och huvudvärken som påminner mig gårdagen som egentligen inte ens är värd att skriva om. Baren var fin och musiken var bra, jag vill inte vara en vetabättretyp men just nu har jag inget annat val: Malplacerad på studentfest i värld jag inte längre känner för att tillhöra. När alla hade dratt utom jag själv (Hur kommer det sig att mina kvällar i Helsingborg slutar med att alla har dratt utom jag?) kollade jag försiktigt på klockan och konstaterade att jag hade över en timme att spendera ensam i den inte alltför tysta natten. Hör av mig till Oscar som är en vänlig, vänlig själ som kände för hämta mig.
Styr mina högklackade steg mot knutpunkten samtidigt som jag försöker stänga in mig i min egen värld tills jag avbryts av en TAXI. En TAXI vars bildörr öppnas av en tjej som skriker, gråtandes, SNÄLLA HJÄLP MIG! Innan jag hinner tänka något alls har två killar på gatan sprungit fram till Taxin på gatan och drar nu ut den gråtande tjejen ur bilen som skriker och skriker och skriker att hon vill ha hjälp. Killarna i sin tur skriker efter polis som springer över gatan, stoppar TAXIN och nu går mannen som kör bilen ut, den gråtande tjejen slår på mannen och plötsligt blir jag avbryten i mitt stirrande av en annan man, som knackar mig på axlen och säger "Titta inte. När det händer sånt tittar man inte man går bara iväg" .
För är inte det typiskt svenskt. Man tittar inte. Man går bara iväg. Det man inte ser finns inte, låtsas som att det regnar. Jag slutar titta när jag försäkrat mig om att den gråtande tjejen är i säkert förvar hos polisen.
Sedan tänker jag att om jag varit den gråtande tjejen hade jag inte velat att folk inte skulle titta. Att folk bara skulle gå iväg. Jag hade önskat en reaktion. Att folk hade öppnat ögonen för att SE vad det är som händer bakom stängda dörrar.
Det har aldrig tagit så lång tid för mig, någonsin, att läsa en bok som det tagit att läsa Diva och det irriterar och fascinerar mig att boken är så obegriplig. Kafkas Processen tog möjligen längre tid. En sån där bok folk köper och ställer i hyllan för att det ser fint ut att läsa Kafka. Det ser fult ut att läsa Diva men skenet bedrar! Få böcker har berört mig så mycket och fått mig att vika in en massa sidor eftersom där finns meningar som är så bra att jag måste läsa om dem igen och igen. "Det enda som hjälper mot tankar är hud".
Det var inte alls det jag skulle skriva om men det är det enda jag har i mina tankar just nu. Förutom våfflor såklart. Och huvudvärken som påminner mig gårdagen som egentligen inte ens är värd att skriva om. Baren var fin och musiken var bra, jag vill inte vara en vetabättretyp men just nu har jag inget annat val: Malplacerad på studentfest i värld jag inte längre känner för att tillhöra. När alla hade dratt utom jag själv (Hur kommer det sig att mina kvällar i Helsingborg slutar med att alla har dratt utom jag?) kollade jag försiktigt på klockan och konstaterade att jag hade över en timme att spendera ensam i den inte alltför tysta natten. Hör av mig till Oscar som är en vänlig, vänlig själ som kände för hämta mig.
Styr mina högklackade steg mot knutpunkten samtidigt som jag försöker stänga in mig i min egen värld tills jag avbryts av en TAXI. En TAXI vars bildörr öppnas av en tjej som skriker, gråtandes, SNÄLLA HJÄLP MIG! Innan jag hinner tänka något alls har två killar på gatan sprungit fram till Taxin på gatan och drar nu ut den gråtande tjejen ur bilen som skriker och skriker och skriker att hon vill ha hjälp. Killarna i sin tur skriker efter polis som springer över gatan, stoppar TAXIN och nu går mannen som kör bilen ut, den gråtande tjejen slår på mannen och plötsligt blir jag avbryten i mitt stirrande av en annan man, som knackar mig på axlen och säger "Titta inte. När det händer sånt tittar man inte man går bara iväg" .
För är inte det typiskt svenskt. Man tittar inte. Man går bara iväg. Det man inte ser finns inte, låtsas som att det regnar. Jag slutar titta när jag försäkrat mig om att den gråtande tjejen är i säkert förvar hos polisen.
Sedan tänker jag att om jag varit den gråtande tjejen hade jag inte velat att folk inte skulle titta. Att folk bara skulle gå iväg. Jag hade önskat en reaktion. Att folk hade öppnat ögonen för att SE vad det är som händer bakom stängda dörrar.
Kalsonger och våfflor
SER NI ATT DET ÄR VÅR ELLER? Förstår ni hur underbart det är? Nu förstår man att man lever! Efter skolan idag satt jag och Filip på deras altan och åt våfflor som vi gräddade direk på bordet ute i solen! Är det inte fint så säg.
Under dagen idag har jag fått mig ett gott skratt varje gång jag "pudrat näsan" eller "gått på muggen". Varför? Jo för att jag inte möttes av synen av ett par trosor utan av ett par kalsonger. Just precis, kalsonger. Ägaren av dessa är ingen mindre än Filip och dessa fick jag låna av honom eftersom hans utbud på trosor inte är speciellt stort.
Jag finner situationen väldigt festlig. Och blir lika förvånad varje gång jag möts av denna märkliga syn i mina egna byxor. Ni kan se det framför er va? Jag på toa. Flinandes över ett par kalsonger.
Hur illa är det när man börjar låna varandras underkläder?
Eller är det inte illa alls?
Eller? (Bäst vi tar upp frågan med Susanna)
Under dagen idag har jag fått mig ett gott skratt varje gång jag "pudrat näsan" eller "gått på muggen". Varför? Jo för att jag inte möttes av synen av ett par trosor utan av ett par kalsonger. Just precis, kalsonger. Ägaren av dessa är ingen mindre än Filip och dessa fick jag låna av honom eftersom hans utbud på trosor inte är speciellt stort.
Jag finner situationen väldigt festlig. Och blir lika förvånad varje gång jag möts av denna märkliga syn i mina egna byxor. Ni kan se det framför er va? Jag på toa. Flinandes över ett par kalsonger.
Hur illa är det när man börjar låna varandras underkläder?
Eller är det inte illa alls?
Eller? (Bäst vi tar upp frågan med Susanna)
Köttfärs skitmobiler och brunstighet
De senaste dagarna har varit fina dagar. Emelie har inte varit brunstig och My har skällt på sin mobil. "DEN HAR INTE BAJS OCH INTE SEX. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ DENNA SKITMOBILEN? DEN HAR INGA ORD MAN ANVÄNDER OFTA". Igår dracks det vin hos Sandy, och sedan dracks det vinpå GP tills alla drog till Tivoli utom jag som inte hade råd och spenderade kvällen med Mårten på PL13 tills jag kröp ner under täcket brevid min favoritman.
Nu ska det ätas köttfärssås. Hör och häpna! Om jag överlever återkommer jag förmodligen lite senare.
au revoir
Nu ska det ätas köttfärssås. Hör och häpna! Om jag överlever återkommer jag förmodligen lite senare.
au revoir
Ett självporträtt
Endast klädd i en svart klänning och ett par röda gummistövlar (mammas gummistövlar. Mina lämnade jag kvar i leran på Roskilde av ren ilska) har jag poserat i min trädgård. Försöker ta bilden som ska symbolisera MIG. Även kallat "självporträtt". Jag vet inte hur en bild som ska symbolisera mig ska se ut.
Hur ska den se ut?
För övrigt njuter jag fortfarande lika mycket av att posera, fotografera och ursäkta mig med att jag pluggar.
Hur ska den se ut?
För övrigt njuter jag fortfarande lika mycket av att posera, fotografera och ursäkta mig med att jag pluggar.
Ett väldigt cyklande
Jag måste lätta på mitt hjärta. Klaga. Gnälla. Lista I-landsproblem, kalla det vad du vill. Men detta är min blogg och nu ska jag gnälla, så gnäll inte på mig för att jag gnäller utan lämna då denna sida nu om du känner för det.
Det känns nämligen som att jag är ute och balanserar på en skör tråd mellan himmel och helvete och när som helst kommer denna tråd brista. Bägaren är full och om någon/något fyller på denna mer, om så bara en liten droppe, kommer det rinna över. Bildligt talat.
Mina knän bråkar med mig mer än någonsin och jag går i trappan som en invalid och missar bussar p.g.a. att jag helt enkelt inte kan springa till bussen. Inte ens två meter. Fullständigt stopp. Läkarna känner och klämmer, frågar om det gör ont här? Ja säger jag. Hhmmm säger de och skickar vidare mig. Ett oändligt kretslopp.
Projektarbetet går åt helvete. Eller ja, det gick väldrigt bra tills Kenneth upplyste oss om att vi är "fullständigt ute och cyklar" om vi tror att vi ska få MVG. Jag säger att okej, då tar jag ett VG då eftersom jag måste prioritera min överfyllda lista med plugg. Kenneth säger då att det är ett väldigt korkat tankesätt, med arg ton. Ute och cyklar igen alltså. Försöker ta det på allvar men det tar emot, när Kenneth och Adam diskuterar saker som inte har med någonting att göra och tror att de är filosofiska på något vis. Kan ni inte ta det sen? Säger jag med min snällaste ton men de går inte fram - kanske talar de ett annat språk än mig.
Min dator går sönder. Den piper likt ett tinitus ljud och är allmänt trött på att ha med mig att göra. Jag har klarat mig ett tag utan word, photoshop och indesign men från och med imorgon kommer det inte ens finnas något att logga in på. Då är den färdig att kastas i soporna och då står jag här, men miljoner saker att plugga och ingen dator.
Härligt. Jätte fint. Suveränt.
Det känns nämligen som att jag är ute och balanserar på en skör tråd mellan himmel och helvete och när som helst kommer denna tråd brista. Bägaren är full och om någon/något fyller på denna mer, om så bara en liten droppe, kommer det rinna över. Bildligt talat.
Mina knän bråkar med mig mer än någonsin och jag går i trappan som en invalid och missar bussar p.g.a. att jag helt enkelt inte kan springa till bussen. Inte ens två meter. Fullständigt stopp. Läkarna känner och klämmer, frågar om det gör ont här? Ja säger jag. Hhmmm säger de och skickar vidare mig. Ett oändligt kretslopp.
Projektarbetet går åt helvete. Eller ja, det gick väldrigt bra tills Kenneth upplyste oss om att vi är "fullständigt ute och cyklar" om vi tror att vi ska få MVG. Jag säger att okej, då tar jag ett VG då eftersom jag måste prioritera min överfyllda lista med plugg. Kenneth säger då att det är ett väldigt korkat tankesätt, med arg ton. Ute och cyklar igen alltså. Försöker ta det på allvar men det tar emot, när Kenneth och Adam diskuterar saker som inte har med någonting att göra och tror att de är filosofiska på något vis. Kan ni inte ta det sen? Säger jag med min snällaste ton men de går inte fram - kanske talar de ett annat språk än mig.
Min dator går sönder. Den piper likt ett tinitus ljud och är allmänt trött på att ha med mig att göra. Jag har klarat mig ett tag utan word, photoshop och indesign men från och med imorgon kommer det inte ens finnas något att logga in på. Då är den färdig att kastas i soporna och då står jag här, men miljoner saker att plugga och ingen dator.
Härligt. Jätte fint. Suveränt.
Funnes det icke cupcakes ville jag icke leva
Mina cupcakes blev fantastiskt jävla skit bra. SMARR SMARR SMARR säger det, så är alla slut.
Nej, faktiskt inte. De är så mäktiga att inte ens jag orkar äta två i rad. Och då är det ändå jag, kakmonstret in real life vi pratar om. SÅ mäktiga är de.
Så nu ska jag på promenad med Harald. Vi ska powerwalka. Det vet hon inte än, hon tror vi ska gå en vanlig promenad. Och när jag säger att vi ska powerwalka kommer hon sucka och stånka i 120km/h och begära paus i alla fall var tjugonde meter. Precis som jag också hade gjort, om inte en ond fe suttit på min axel och berättat för mig att om en månad ska jag gå halvnaken på stränderna i costa brava. My kom i och för sig på en bra sak idag när vi åt på Papadam för miljonte gången (Den här gången låtsaskollade vi inte ens på de andra alternativen på menyn utan beställde en Chicken Tikka Masala direkt) , nämligen, att alla kommer vara så bakis på sträderna att ingen kommer orka kolla på dallrande lår. Och även om de orkar, kommer de förmodligen se dubbelt ändå så det spelar ingen roll.
Hur som helst, tänkte jag ta en tur i Glumslöv, med Harald, och dela ut cupcakes till människor jag gillar. För när jag gillar så GILLAR jag.
Nej, faktiskt inte. De är så mäktiga att inte ens jag orkar äta två i rad. Och då är det ändå jag, kakmonstret in real life vi pratar om. SÅ mäktiga är de.
Så nu ska jag på promenad med Harald. Vi ska powerwalka. Det vet hon inte än, hon tror vi ska gå en vanlig promenad. Och när jag säger att vi ska powerwalka kommer hon sucka och stånka i 120km/h och begära paus i alla fall var tjugonde meter. Precis som jag också hade gjort, om inte en ond fe suttit på min axel och berättat för mig att om en månad ska jag gå halvnaken på stränderna i costa brava. My kom i och för sig på en bra sak idag när vi åt på Papadam för miljonte gången (Den här gången låtsaskollade vi inte ens på de andra alternativen på menyn utan beställde en Chicken Tikka Masala direkt) , nämligen, att alla kommer vara så bakis på sträderna att ingen kommer orka kolla på dallrande lår. Och även om de orkar, kommer de förmodligen se dubbelt ändå så det spelar ingen roll.
Hur som helst, tänkte jag ta en tur i Glumslöv, med Harald, och dela ut cupcakes till människor jag gillar. För när jag gillar så GILLAR jag.
Tjuvreklamen är inte välkommen
Undra varför hemköp har valt att göra reklam just i min blogg...
Hur som helst gillar jag det inte. Ska det göras reklam här ska vinsten gå till mig. Och det gör den inte.
Så handla inte på hemköp. Hemköp är skit.
Vem är hemköps värsta konkurrent? Jag vet inte. Men handla där! Den affären är bra.
Hur som helst gillar jag det inte. Ska det göras reklam här ska vinsten gå till mig. Och det gör den inte.
Så handla inte på hemköp. Hemköp är skit.
Vem är hemköps värsta konkurrent? Jag vet inte. Men handla där! Den affären är bra.
"Blow up, explodera nu, och puss på det"
Jag behöver motionera, städa mitt yttre och plugga. Som vanligt alltså, inget nytt på den fronten.
Jag behöver också sälja ännu mer kläder från min garderob så jag har råd att beställa in massor av drinkar när det går att räkna hur många dagar det är kvar i skolan - på en hand.
Jag behöver också skaffa mer jobb. Pengar, pengar, pengar är allt jag måste tänkta på ett tag så att jag en vacker dag i november är på resande fot.
En massa måsten, för lite tid. Jag gillar inte måsten, jag gillar mat. Och sol. Och ett stort glas vitt vin. Möjligtvis en vän eller två också, som man kan pussa lite på.
Nu ska jag gå och baka cupcakes på amerikanskt vis.
Jag behöver också sälja ännu mer kläder från min garderob så jag har råd att beställa in massor av drinkar när det går att räkna hur många dagar det är kvar i skolan - på en hand.
Jag behöver också skaffa mer jobb. Pengar, pengar, pengar är allt jag måste tänkta på ett tag så att jag en vacker dag i november är på resande fot.
En massa måsten, för lite tid. Jag gillar inte måsten, jag gillar mat. Och sol. Och ett stort glas vitt vin. Möjligtvis en vän eller två också, som man kan pussa lite på.
Nu ska jag gå och baka cupcakes på amerikanskt vis.
När man bara ska blunda lite
Igår hade jag och Filip bunkrat upp inför en riktig myskväll.
Färskpillade räkor, smoothies och film.
Eftersom filmen inte började förrän halv tio tänkte vi lägga oss ner och vila våra mätta magar lite.
Självklart sov vi bort hela kvällen och vaknade utvilade som få runt åtta imorse.
Ja, vi fick i alla fall två goda smoothies till frukost...
Färskpillade räkor, smoothies och film.
Eftersom filmen inte började förrän halv tio tänkte vi lägga oss ner och vila våra mätta magar lite.
Självklart sov vi bort hela kvällen och vaknade utvilade som få runt åtta imorse.
Ja, vi fick i alla fall två goda smoothies till frukost...
Herr kamakawiwo'ole
Lyssnar på Somewhere over the Rainbow med Israel Kamakawiwo'ole (Läs namnet långsamt, uppdelat i tre delar så låter det inte som kawakakakaoleeloe) för fjärde eller sjuttonde gången.
Israel var en man som utstrålade enormt mycket glädje då han satt och spelade på sin ukulele och sjöng med en röst som får en att överväga om Gud finns.
Ni bör söka på hans namn på youtube.
Annars får ni linser på min student.
Israel var en man som utstrålade enormt mycket glädje då han satt och spelade på sin ukulele och sjöng med en röst som får en att överväga om Gud finns.
Ni bör söka på hans namn på youtube.
Annars får ni linser på min student.
Dagens studentproblem
Mamma tycker att det ska finna linser att äta på min student.
Är det nu man ska andas lungt och räkna till tio?
LINSER?
Det kommer inte finnas några linser på min student. Och inga bönor. Och inga grönsker. Möjligtvis sallad men lägre än så sträcker jag mig inte! Tänka på points, hålla vikten, dricka Cola Light och annat kan ni göra vilken dag som helst på året. Men inte på min student.
Andra normala människor, som Harald, kan alltså pusta ut. Oroa er inte. Det blir inga linser.
Är det nu man ska andas lungt och räkna till tio?
LINSER?
Det kommer inte finnas några linser på min student. Och inga bönor. Och inga grönsker. Möjligtvis sallad men lägre än så sträcker jag mig inte! Tänka på points, hålla vikten, dricka Cola Light och annat kan ni göra vilken dag som helst på året. Men inte på min student.
Andra normala människor, som Harald, kan alltså pusta ut. Oroa er inte. Det blir inga linser.
Sista rycket
8 inlämningar.
3 prov.
2 läxförhör.
1 test.
2 föredrag.
1 redovisning.
56 dagar. Varav 10 spenderas i Costa Brava.
Nu tänkte jag precis säga Knulla mig i röven. Men det tänker jag inte göra. Dels för att jag inte använder sådanna uttryck i mitt vardagliga språk och dels för att jag inte anser att sånt språk hör hemma på en blogg.
Men det är precis så jag känner just nu.
3 prov.
2 läxförhör.
1 test.
2 föredrag.
1 redovisning.
56 dagar. Varav 10 spenderas i Costa Brava.
Nu tänkte jag precis säga Knulla mig i röven. Men det tänker jag inte göra. Dels för att jag inte använder sådanna uttryck i mitt vardagliga språk och dels för att jag inte anser att sånt språk hör hemma på en blogg.
Men det är precis så jag känner just nu.
Ekonomisk undergång
Jag har missat en liten, liten del på alla mina lönebesked från Örenäs. Avdraget på 32,2% som gjorts från min lön varje gång, som jag har trott varit skatt, har varit en annan avgift som man inte får tillbaka.
De har alltså inte dragit någon skatt från mig under 2007.
Jag har alltså 32,2% mindre lön än vad jag trodde.
Jag får alltså inte tillbaka 32,2% av allt jag tjänat i juni.
Inte undra på att jag tyckte att det var märkligt att de drog skatt från mig trotts att jag fyllt i en blankett om att det inte var nödvändigt eftersom jag antagligen inte tjänar över grundavdraget ändå.
Vilket tur att jag har så mycket pengar så att jag ändå inte behövt de där pengarna i juni.
Jössös.
Någon som vill spela Bingolotto i helgen?
De har alltså inte dragit någon skatt från mig under 2007.
Jag har alltså 32,2% mindre lön än vad jag trodde.
Jag får alltså inte tillbaka 32,2% av allt jag tjänat i juni.
Inte undra på att jag tyckte att det var märkligt att de drog skatt från mig trotts att jag fyllt i en blankett om att det inte var nödvändigt eftersom jag antagligen inte tjänar över grundavdraget ändå.
Vilket tur att jag har så mycket pengar så att jag ändå inte behövt de där pengarna i juni.
Jössös.
Någon som vill spela Bingolotto i helgen?
Hon sover på saken
It's all about the fish
Det räcker inte att han skriver som en gud, vinner the grand prix i Cannes, bor i en fantastiskt snygg lägenhet (I AUSTRALIEN) och har en underbart söt son.
Nej, nej.
Han ska såklart fotografera i toppklass också.
Nej, nej.
Han ska såklart fotografera i toppklass också.
Filip a.k.a stålmannen!
Berättade för mamma att jag eventuellt åker och backpackar i Thailand och Vietnam i november med My och hennes Luleå vänner. Mammas reaktion var att berätta för mig om den dödliga malaria myggan som numera inte viker för något i dess väg och som finns just i Thailand.
Efter vidare diskussioner om att jag förmodligen dör fortare av att stanna i Glumslöv resten av livet ger mamma mig klartecken på att det nog är okej då, att jag ger mig iväg från mitt trygga bo.
Därefter ser man hur hon lyser upp, för nu har hon något i kikarn! "Vill inte Filip åka till Thailand?" Säger hon och ser förväntansfull ut. Det är nämligen så att Filip är stålmannen i mamma och pappas ögon. Han är prinsen i snövit som ridit in i mitt liv på en vit häst för att alltid skydda mig från alla hemskheter som annars drabbat mig. Allting jag gör är helt okej - om Filip är med. För så länge han är där, kan inget ont hända deras kära lilla dotter.
Ungefär (med betoning på ungefär) så här skulle en konversation mellan mig och mamma se ut:
-Mamma, jag ska vara borta hela natten och min enda packning är 70 liter hembränt.
-Följer filip med?
-Ja.
-Okej, ha så roligt!
Efter vidare diskussioner om att jag förmodligen dör fortare av att stanna i Glumslöv resten av livet ger mamma mig klartecken på att det nog är okej då, att jag ger mig iväg från mitt trygga bo.
Därefter ser man hur hon lyser upp, för nu har hon något i kikarn! "Vill inte Filip åka till Thailand?" Säger hon och ser förväntansfull ut. Det är nämligen så att Filip är stålmannen i mamma och pappas ögon. Han är prinsen i snövit som ridit in i mitt liv på en vit häst för att alltid skydda mig från alla hemskheter som annars drabbat mig. Allting jag gör är helt okej - om Filip är med. För så länge han är där, kan inget ont hända deras kära lilla dotter.
Ungefär (med betoning på ungefär) så här skulle en konversation mellan mig och mamma se ut:
-Mamma, jag ska vara borta hela natten och min enda packning är 70 liter hembränt.
-Följer filip med?
-Ja.
-Okej, ha så roligt!
Sex, Drugs & Rock'n roll
Att åka på festival är tveklöst en av de bästa sakerna jag någonsin gjort och har även varit en av mina största drömmar sen jag och Harald låg och fnittrade till filmen "Festival". Jag föreställde mig att man skulle hinka i sig öl, även fast jag då fortfarande inte begrep mig på hur folk kunde dricka denna dryck frivilligt. Att man skulle släppa alla hämningar och bara leva livet men också att man skulle ha sex så att fötterna sticker ut så där läckert ur tältkanten.
Det är just det som för mig in på det fenomenala festivalsexet man kunde ha turen att uppleva under Roskilde förra sommaren.
När kläderna luktar mögel, när man inte duschat, när ens omgivning luktar en blandning mellan gegga, bajs, spya, öl och nudlar och det är gegga precis överallt är det ganska svårt att bli sugen. Om man nu ändå skulle bli det, vilket man underligt nog blir, så inleds nästa härliga procedur. Nämligen att ens kunna utföra det.
Först ska du ta dig till tältet (i mitt fall var det ett tält). Med tanke på att du inte kan lyfta fötterna normalt och måste släpa dem efter dig tar det ganska lång tid att ta sig framåt. När du väl är framme, är du lerig från topp till tå, både på utsidan av kläderna och innanför. Du ska nu ta dig in i tältet utan att lera ner allt för mycket. Så du drar upp pressningen (som även den är täckt av lera) och sätter dig baklänges in i tältet så du fortfarande har stövlarna utanför. Där får du sitta när du tar av dig regnkläderna och sliter av dig stövlarna under diverse svordomar om att man lika gärna kan kapa av benet eftersom stöveljävlen sitter fast. När du kommit så här långt, flyttar du dig in i tältet så din partner kan göra likadant.
När detta är avklarat, om ni fortfarande har någon lust kvar, ska ni få av era vanliga kläder vilket inte alltid är det lättaste i ett begränsat utrymme. Sen, kan ni äntligen njuta av varandras kroppar i den härliga doften som all lera och annat trevligt orsakar i takt med oljudet utanför eller eventuellt en mixad utländsk version av "Båten Anna" på repeat. Förmodligen drar du slutsatsen att det inte är värt det, krånglar på dig alla kläder igen, öppnar en öl och skrattar åt det kanske sämsta sex du någonsin haft.
Till er som inte tröttnat på Tjörn än
Min käre Filip har skrivit ett extaordinärt inlägg om vår vistelse i min sommarstuga.
Jag tycker att ni borde läsa det.
Jag tycker att ni borde läsa det.
Delicate
Nymålat!
Efter mycket om och men har jag lyckats ge denna blogg en egen design. Tro nu inte att jag kan sånt här, eller ska hjälpa någon annan på något vis, utan pimpa era egna bloggar med hjälp av denna underbara sida: www.designadinblogg.se som beskriver allt man kan tänkas behöva veta på ett sätt som är fullkomligt begripligt, alltså även för html-handikappad typer som jag.
This is perfection
Har spenderat två dygn i Göteborgs skärgård. Vandrat i skogen med vandrarpinne och klättrat på bergen likt en scout av högsta klass! Men det är sånt som händer, när man är ihop med självaste scoutmästarn Filip (Eller gift, som pappa har fått för oss att vi är efter att ha kallat oss "Min dotter och hennes man") Annars, på Tjörn, har vi bara ätit, tramsat och pussat på varandra i ett väldigt tempo.
När jag ändå var i farten såg jag till att ro hem en härlig urinvägsinfektion men istället för att spendera timmar i kö på sjukhuset prövade jag en festlig hemmakur. Nämligen att dricka äppelcidervinäger i stora mängder. De små urinvägsinfektions monsterna gillar nämligen inte vinäger. Vilket inte jag heller gör för den delen men de bryr ju sig inte de om. Jag kan i alla fall varmt rekomendera denna hemmakur. För när man upptäcker konsten av att kunna kissa mer än 3 droppar igen, upplever man ett äkta halleluja moment á la kishti.
När jag ändå var i farten såg jag till att ro hem en härlig urinvägsinfektion men istället för att spendera timmar i kö på sjukhuset prövade jag en festlig hemmakur. Nämligen att dricka äppelcidervinäger i stora mängder. De små urinvägsinfektions monsterna gillar nämligen inte vinäger. Vilket inte jag heller gör för den delen men de bryr ju sig inte de om. Jag kan i alla fall varmt rekomendera denna hemmakur. För när man upptäcker konsten av att kunna kissa mer än 3 droppar igen, upplever man ett äkta halleluja moment á la kishti.
Scared of the dark
Då var det dags igen.
Jag är ensam hemma, det är mörkt ute. Ni förstår säkert vart jag vill komma.
Den enda skillnaden nu är att vi har larm! Alla dörrar, alla fönster, allt är larmat.
Om jag känner mig säkrare? Näe. Det är en lite tryggare tanke att veta att inget/ingen kan komma in men skadat mörkrädd som jag tyvärr är tror jag ändå att alla läskiga typer lurar precis överallt i huset.
Djuuupa andetag. Titta åt höger, vänster. Låtsas som att det regnar.
Varför i all världens namn är jag så mörkrädd för? Hur tusan blir man av med skiten?
Jag är ensam hemma, det är mörkt ute. Ni förstår säkert vart jag vill komma.
Den enda skillnaden nu är att vi har larm! Alla dörrar, alla fönster, allt är larmat.
Om jag känner mig säkrare? Näe. Det är en lite tryggare tanke att veta att inget/ingen kan komma in men skadat mörkrädd som jag tyvärr är tror jag ändå att alla läskiga typer lurar precis överallt i huset.
Djuuupa andetag. Titta åt höger, vänster. Låtsas som att det regnar.
Varför i all världens namn är jag så mörkrädd för? Hur tusan blir man av med skiten?
Jantelagen, in your face!
Min överlevnadsbudget
Jag har nyss ställt upp en "överlevnadsbudget" som jag så fint kallar den. I denna ställer jag så upp utgifter och inkomster som Per så fint lärt oss i företagsekonomin. Man kan ju enkelt uttrycka det som så här: Mina utgifter och mina inkomster kommer inte riktigt överens. Vi har en konflikt på gång här mina damer och herrar, en mycket allvarlig sådan.
Så jag tar snabbt och lätt beslutet om att skänka Örenäs alla mina kära lediga dagar fram till studenten och eftersom jag faktiskt fick G i Ma B kan jag på fingrarna räkna ut att jag då tjänar ca 7000 kr.
Jag ringer min käre chef och berättar hur jag så snällt överger mitt sociala liv men otacksam som han är vill han endast beröva mig på 5 av dessa dagar. Räknar på fingrarna igen och kommer fram till att jag då tjänar 2500 kr. Och det är tillräckligt mycket pengar för att föda massvis med hungriga magar i andra länder men pinsamt nog räcker det inte på långa vägar för mig och jag stryper därför alla (nästan) kostnader framöver och blir en asocial varelse.
Vi ses inte i dimman alltså.
