bebelle

Jag måste lätta på mitt hjärta. Klaga. Gnälla. Lista I-landsproblem, kalla det vad du vill. Men detta är min blogg och nu ska jag gnälla, så gnäll inte på mig för att jag gnäller utan lämna då denna sida nu om du känner för det.

Det känns nämligen som att jag är ute och balanserar på en skör tråd mellan himmel och helvete och när som helst kommer denna tråd brista. Bägaren är full och om någon/något fyller på denna mer, om så bara en liten droppe, kommer det rinna över. Bildligt talat.

Mina knän bråkar med mig mer än någonsin och jag går i trappan som en invalid och missar bussar p.g.a. att jag helt enkelt inte kan springa till bussen. Inte ens två meter. Fullständigt stopp. Läkarna känner och klämmer, frågar om det gör ont här? Ja säger jag. Hhmmm säger de och skickar vidare mig. Ett oändligt kretslopp.

Projektarbetet går åt helvete. Eller ja, det gick väldrigt bra tills Kenneth upplyste oss om att vi är "fullständigt ute och cyklar" om vi tror att vi ska få MVG. Jag säger att okej, då tar jag ett VG då eftersom jag måste prioritera min överfyllda lista med plugg. Kenneth säger då att det är ett väldigt korkat tankesätt, med arg ton. Ute och cyklar igen alltså. Försöker ta det på allvar men det tar emot, när Kenneth och Adam diskuterar saker som inte har med någonting att göra och tror att de är filosofiska på något vis. Kan ni inte ta det sen? Säger jag med min snällaste ton men de går inte fram - kanske talar de ett annat språk än mig.

Min dator går sönder. Den piper likt ett tinitus ljud och är allmänt trött på att ha med mig att göra. Jag har klarat mig ett tag utan word, photoshop och indesign men från och med imorgon kommer det inte ens finnas något att logga in på. Då är den färdig att kastas i soporna och då står jag här, men miljoner saker att plugga och ingen dator.

Härligt. Jätte fint. Suveränt.