Hard work work
Det var inte så många barn som ville komma & klippa och klistra med oss idag på jobbet. Trots att jag har lite personliga problem med att gilla de små liven i största allmänhet saknade jag faktiskt deras närvaro idag. Ibland känns det helt enkelt fint när någon knackar en på nerdelen av ryggen eftersom de inte når högre upp och räcker fram ett litet hjärta till en. "Present till daj" sa den lilla fickan i detta fallet och sprang iväg.
Puttinutt vad gulligt tänker jag, tackar så mycket, och slänger hjärtat i papperskorgen när de inte ser. Med liiite liite dåligt samvete tänker jag att jag inte kan samla på sådant och fortsätter klippa och klistra.
Så. I barnens frånvaro och i allt materials närvaro började jag klippa och klistra (det är sista gången jag skriver det nu) som aldrig förr och lyckades kläcka världens idé.
Så nu ska här designas i hemlighetens tecken.
Om jag blir rik på min idé eller inte lär ni märka snart ;)
Puttinutt vad gulligt tänker jag, tackar så mycket, och slänger hjärtat i papperskorgen när de inte ser. Med liiite liite dåligt samvete tänker jag att jag inte kan samla på sådant och fortsätter klippa och klistra.
Så. I barnens frånvaro och i allt materials närvaro började jag klippa och klistra (det är sista gången jag skriver det nu) som aldrig förr och lyckades kläcka världens idé.
Så nu ska här designas i hemlighetens tecken.
Om jag blir rik på min idé eller inte lär ni märka snart ;)
Kommentarer
Trackback
