bebelle

Det var en oväntat stor skara som föll för mitt förslag och helt plötsligt stod vi där i kapprummet och sjöng don't worry be happy. Med lite övning hade det blivit underbart vackert! Men efter en halvtimme bestämde några sig för att denna låt är tråkig! och seg! va? Den är ju utan tvekan en av världens skönaste låtar. Och då dessa få personer var missnöjda fall allt plötsligt till marken då det var omöjligt att hitta en låt som faktiskt hela klassen gillar och kan.

Lisa, Caroline och jag satt i alla fall kvar alldeles själva i soffan och sjöng don't worry be happy i en liten protest efteråt och när Emma sedan säger "3 omega kommer inte att göra något framförande idag" i kyrkan muttrade jag och Sandy lite för oss själva - för det, om något, var tråkigt och segt.

Avslutningen blev ändå alldeles perfekt. När humorkommittén gick fram för att ha Campeons första och sista öråd satt jag och Sandy med tårfyllda ögon och försökte bortse från tanken att vi har så jävla roligt på Campeon och att det nu bara är några månader kvar...

Det är nog den enda skolavslutningen någonsin då jag inte känner att det är skönt att slippa skolan - för jag vill inte slippa skolan längre. Nästa gång jag vinkar hejdå till lärarna och sitter i kyrkan på avslutning är det för gott. Och när jag frågar Sandy om vi inte ska ta och besöka Campeons avslutning nästa år säger hon "Älskling, jag är i London nästa jul" och jag svarar genast "Nej!". Kära vänner! ni får inte flytta ifrån mig förstår ni väl! vi får inte splittras! Ni ska bo här hos mig så att vi kan ligga och kramas hela dagarna och aldrig någonsin bli vuxna.

Grow up or die är det som gäller om ett halvår. Känns det som. Fan.

Nu ska vi dricka vin hela kvällen, det kan sluta precis hur som helst.